Satt nere i varadagsrummet och hör en massa ljud bakom mig, tänker att det är nån granne som är ute...men nej, det var 3 skator som höll på...öppnar dörren så dem flyger iväg och där på gräsmattan sitter en liten sparv! Han (känns som en han) sitter där alldeles tilltufsad och bara öppnar och stänger näbben. Åh nej!! Känns som mitt hjärta ska gå i tusen bitar...ringer min mamma och frågar vad jag ska göra. Jag vill ju inte ta i den söta lilla fågeln...alldeles för mycket baciller som nog inte är bra för en...men jag bygger en liten koja till honom av en skokartong och ger honom lite blöta skorpsmulor.
När jag var ute och tittade till honom för en liten stund sen så rörde han lite på sig...så jag håller tummarna att han får igen lite kraft och orkar flyga hem till sitt bo...eller gå om det känns bättre för honom =)
Tills dess håller jag vakt så dem dumma skatorna inte kommer tillbaka och attackerar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar